KOLHYDRATER, STÄRKELSE, GI & FULLKORN
I frukt, bär, grönsaker, spannmål och mjölk hittar du dessa sockerarter. Mest sackaros får vi i oss via godis, läsk och kakor.
Stärkelse = långa kedjor av sockermolekyler (och är därför en slags polysackarid). Stärkelse finns i bröd, pasta, potatis och rotfrukter.
Polysackarider som inte är stärkelse. Dessa förekommer främst i cellväggarna hos växter. Mer intressant, och inte minst användbart är ändå de olika kolhydraternas näringsmässiga egenskaper, alltså hur de fungerar i kroppen via olika livsmedel. Då delas kolhydraterna in i två huvudgrupper, glykemiska och ej nedbrytbara kolhydrater/fibrer.
Glykemiska kolhydrater betyder att de påverkar blodsockernivån. Denna grupp finns i mat som har kolhydrater som bryts ner av enzymer och därefter absorberas i tunntarmen och vidare ut i blodbanan där blodsockernivån höjs för att sedan hamna hos cellerna och ge energi till kroppen. Olika kolhydrater påverkar blodsockernivån (eller rättare sagt blodglukosnivån) olika. Även i vilken mat och hur den är tillagad är avgörande för blodsockersvaret. För att komma in i cellerna behövs hormonet insulin. Vid brist på insulin eller om personen har
Kolhydrat
Kolhydrater är en grupp näringsämnen och ett gemensamt namn för sockerarter (sackarider), såväl enstaka sockermolekyler (monosackarider) som sockermolekyler sammankopplade i kedjor (polysackarider). Polysackarider inkluderar disackarider som består av två sockermolekyler men även av sockermolekyler i långa kedjor, till exempel stärkelse och sockerhaltiga kostfiber.[1]
Kolhydrater består endast av grundämnenakol, väte och syre. Namnet kommer av att kolhydrater har den kemiska formeln Cm(H2O)n (m och n ≥ 3)[2] och därför kan betraktas som hydrater av kol. Detta stämmer dock inte för alla kolhydrater. Det biokemiska sättet att definiera en kolhydrat på är att den innehåller minst två alkoholer och minst en keton eller aldehyd. Av detta följer att de enklaste kolhydraterna innehåller tre kolatomer.
Olika sorters kolhydrater
Sackarider finns i form av monosackarider (enkla sockerarter), disackarider och polysackarider.
Glukos, en monosackarid.
Sackaros, en disackarid.
Cellulosa, en polysackarid som är uppbyggd av hundratal och upp till flera tusen glukosmolekyler.
Monosackarider
[redigera | redigcarbohydrates (17 kJ = Kcal/gram) 1. carbohydrate metabolism, glycogen 2. fast carbs, slow carbs
glucides (17 kJ = 4,06 Kcal/gramme) 1. métabolisme des glucides, glycogène 2. glucides rapides, lents
carboidrati (17 kJ = 4,06 Kcal/grammo) 1. metabolismo carboidrati, glicogeno 2. carboidrati veloci, lenti
Kohlenhydrate (17 kJ = 4,06 Kcal/Gramm) 1. Kohlenhydratstoffwechsel, Glykogen 2. schnelle, langsame Kohlenhydrate
carbohidratos (17 kJ = 4,06 Kcal/gramo) 1. metabolismo carbohidratos, glucógeno 2. carbohidratos rápidos, lentos
Kolhydrater är kemiska föreningar av kol och vatten (hydrat). Kolhydrater utgör huvuddelen av allt organiskt material på jorden och finns framför allt i växtriket. Kolhydrater består av sockerarter, stärkelse och cellulosa (fibrer). Människor kan inte tillgodogöra sig cellulosa, det är för hårdsmält, men i form av kostfibrer är det bra för matsmältningen. En variant av fibrer är pektin som har gelebildande effekt (läs mer > Pektin). I näringsredovisningar ingår inte fibrer i kolhydrat, utan redovisas separat som kostfibrer. Kolhydrater är i övrigt människans viktigaste energikälla och en byggsten i cellväggar. Till kolhy
.
.