Artemis månfärd flyttas fram
I september skulle Artemis 2, bemannad med fyra utvalda astronauter, sändas upp i rymden för en resa runt månen och tillbaka. Dessvärre kommer det nu dröja längre än så innan vi får se den första bemannade månfärden sedan Apolloprogrammet.
I början av december berättade nämligen NASA att de senarelägger uppsändningen av Artemis 2 till april Och att den efterföljande uppsändningen av Artemis 3, som är tänkt att landa på månen med besättning ombord, flyttas fram till mitten av
Anledningen är att värmeskölden på kapseln Orion, i vilken besättningen ska färdas, inte fungerat som tänkt. Det slog ingenjörerna fast i analysen av det obemannade testuppdraget Artemis 1, som genomfördes för cirka två år sedan.
Testuppdraget var då startskottet för Artemisprogrammet och sände upp en obemannad Orion-kapsel till omloppsbana runt månen och tillbaka till jorden. Till en början verkade allt ha gått som förväntat. Men efter
Perseverance (rover)
NASA Mars rover deployed in
| Perseverance | |
|---|---|
Self-portrait by Perseverance in September at Rochette, a rock and the site of the first core samples of the Mars mission. | |
| Type | Mars rover |
| Owner | NASA |
| Manufacturer | Jet Propulsion Laboratory |
| Dimensions | m ×m ×m (9ft 6in ×8ft 10in ×7ft 3in) |
| Dry mass | 1, kilograms (2,lb) |
| Communication | |
| Power | MMRTG; watt |
| Rocket | Atlas V |
| Launched | |
| Deployed |
|
| Location | 18°26′49″N77°24′07″E / °N °E / ; (Perseverance rover) Jezero crater, Mars |
| Travelled | km (mi) as of 19February[update][1] |
Curiosity | |
Perseverance[2] is a car-sized Mars rover designed to explore the Jezero crater on Mars as part of NASA's Mars mission. It was manufactured by the Jet Propulsion Laboratory and launched on July 30, , at UTC.[3] Confirmation that the rover successfully landed on Mars was received on February 18, , at UTC.[4][5] As of 20 February , Pers
Utforskningen av månen är människans utforskande, på distans eller via månfärder (månresor), av jordens största satellit. År skickade Sovjetunionen den första fjärrstyrda rymdsonden till månen. tog den sovjetiska rymdsonden Luna 9 de första bilderna från månens yta. landsatte Sovjetunionen den första rullande rymdsonden Lunochod 1 på månen. var första gången som människor landsteg på månen, i och med den amerikanska rymdfärden Apollo Den senaste månlandningen var Apollo 17, som genomfördes 7 – 19 december Sammanlagt 12 människor (alla amerikaner) har gått på månens yta. Sovjetunionen koncentrerade sin utforskning av månen via obemannade rymdfärder. 17 november började Lunochod 1 som första fjärrstyrda farkost[1] utforska månens yta. Lunochod 2 () tillryggalade nästan 40 km under sina utforskningar på månytan.[2]. .Apollo 11
Apollo 11 Statistik för uppdraget Uppdrag Apollo 11 NSSDC-ID Kommandomodul:
A[1]
Månlandare:
C[2]Farkostens namn Apollo Lunar Module Månlandare Eagle Anrop Kommandomodul:Columbia
Månlandare:Eagle·Varaktighet 8dagar, 3timmar, 18minuter, 35sekunder Uppskjutning Raket Saturn V Uppskjutningsramp Kennedy Space Center LCA Uppskjutning 16 juli, UTC
John F. Kennedy Space Center
LC 39ALandning Landning 24 juli, UTC
Stilla havet
(0°40′″N23°28′″Ö / °N °Ö / ; )Månen Antal varv
kring månen30 st Tid i omloppsbana
kring månen59 h 30 min 25,79 s Månlandning 20 juli , UTC Månuppskjutning 21 juli , UTC Månprover, vikt 21,55 kg Antal månpromenader 1 st Månpromenader, längd 2timmar, 31minuter, 40sekunder Tid på månen 20 juli, UTC Landnings plats Mare Tranquillitatis
(Stillhetens hav)Dockning Dockning 16 juli , UTC Ur dockning 20 juli , UTC Andra dockningen 21 juli , UTC Andra ur dockning 21 juli , UTC Besättning Besättning 3 Befälhavare Neil Armstrong Pilot Micha
Utforskningen av månen
Historik