Han vill bota typ 1-diabetes med hj&#;lp av GABA-tabletter
I slutet av fick Daniel Espes, docent och läkare, anslag av stiftelsen Barndiabetesfonden för sitt forskningsprojekt ”Evaluating the effect of GABA on beta-cell regeneration in Type 1 diabetes”. I projektet undersöker forskargruppen ifall aminosyran Gamma-Amino Butyric Acid (GABA) kan göra att antalet insulinproducerande celler ökar hos människor med typ 1-diabetes.
Daniel Espes är forskare vid Uppsala universitet. Foto: Hans Ericksson.
– Vi undersöker om GABA, när det ges som en långverkande substans i tablettform (Remygen®), kan stimulera insulinproducerande celler till att börja dela på sig och blir fler. Anledningen till att vi gör det är att det finns experimentella data där man har kunnat se att GABA har den effekten. Man har också sett indirekta tecken på att GABA kan få andra hormonproducerande celler att börja bilda insulin. I bästa fall kan vi återskapa de insulinproducerande cellerna till den grad att man kan minska på sin insulinbehandling eller till och med sluta med den. Skulle vi kunna öka kroppens egen insulinproduktion skulle det ha stor betyde
Immunläkemedel testas som ny behandling vid tidig diabetes typ 1
Ett stort antal sjukhus i hela landet ingår i det stora projektet, som finansieras av Vetenskapsrådet inom klinisk behandlingsforskning.
Projektet leds av Marcus Lind, professor i diabetologi vid Göteborgs universitet, samt överläkare och ansvarig för klinisk diabetesforskning inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra och NU-sjukvården. Han konstaterar att studien kan innebära en stor förändring för behandlingen av diabetes typ 1:
– Av de mekanismer som nu undersöks för immunologisk behandling av diabetes typ 1 är det denna jag tror mest på, men jag är ödmjuk inför att det kommer vara svårt att lyckas, säger han.
Bild
En immunologisk sjukdom
Diabetes typ 1 är en av de vanligaste kroniska sjukdomarna hos barn, men sjukdomen kan också utvecklas hos vuxna. Sjukdomen innebär att det egna immunsvaret förstör betacellerna i bukspottskörteln så att kroppen inte längre kan tillverka insulin. Personer med diabetes typ 1 behöver ta injektioner med insulin eller insulinpump och strikt kontrollera sitt blodsockervärde under resten av livet, vilket kräver stora ansträngningar.
Processen där betacellerna
Nytt l&#;kemedel kan f&#;rdr&#;ja typ 1-diabetes med flera &#;r
Det var den 17 november som FDA godkände Provention Bios läkemedel Tzield™ (teplizumab-mzwv) för vuxna och barn över åtta år med mycket hög risk att utveckla typ 1-diabetes. Beskedet innebär att det för första gången finns en kliniskt godkänd behandlingsmetod som visat sig kunna fördröja sjukdomsdebuten med flera år.
Professor Charles Rice vid Rockefeller university tillsammans med Malin Flodström Tullberg. Foto: Hugo Tullberg.
– Det är fantastiskt att många år av forskning lett fram till någonting som, åtminstone i vissa fall, kan fördröja utvecklingen av typ 1-diabetes. Man har satsat på det här läkemedlet länge och nu har det kommit så här långt. Vi har väntat i många år på något som kan bromsa utvecklingen av typ 1-diabetes så det är verkligen ett fantastiskt genombrott. En av flera stora utmaningar inom typ 1-diabetesforskningen är att få de stora finansiärerna och lä
Nya behandlingsalternativ för typ 1- och typ 2-diabetes
Cirka 5 procent av Sveriges vuxna befolkning har diabetes. Intensiv forskning och utveckling har på senare år resulterat i flera nya behandlingsalternativ för såväl typ 1- som typ 2-diabetes. Det kroppsegna hormonet GLP-1 och monoklonala antikroppar är två högaktuella forskningsområden.
Vid typ 1-diabetes slutar kroppen att bilda insulin, vilket innebär att individen behöver tillföra insulin flera gånger om dagen. Drygt 90 procent av diabetespatienterna i Sverige har typ 2-diabetes. Denna patientkategori uppvisar en mer heterogen sjukdomsbild. Hos många patienter bildar kroppen fortfarande insulin men det kan finnas ett insulinmotstånd som gör att insulinmängden inte räcker till.
– Diabetes diagnostiseras genom att undersöka om patientens blodsockernivå överstiger ett specifikt glukosvärde. Man kan också diagnostisera med hjälp av glukosbelastning eller HbA1c, som mäter individens genomsnittliga blodsockernivå under de senaste 6 till 8 veckorna, säger Stefan Jansson, distriktsläkare, specialist i allmänmedicin i Region Örebro län samt ordförande i nationella arbetsgruppen för diabetes (NAG diabetes).
Nya behan
.