Isbjörn
Isbjörn (Ursus maritimus eller Thalarctos maritimus[2]) är en köttätandebjörn. Den lever i arktiska områden, vilket omfattar Norra ishavet, dess omgivande hav och landmassor. Isbjörn är tillsammans med kodiakbjörnen den största björnen inom familjen. Den har utvecklat en rad egenskaper anpassade för låga temperaturer, för att förflytta sig på snö, is och öppet vatten, och för att jaga säl (dess huvudföda).[3]
På grund av isbjörnens beroende av havsis kategoriseras den som ett marint däggdjur.
Utseende
Isbjörnen är ett av världens största rovdjur på land och den blir mellan och cm lång, med en mankhöjd på – cm.[2] Tillsammans med kodiakbjörnen är isbjörnen den största björnen[4] Hanarna väger vanligen mellan och kg[5] (alternativt – kg[2]) och honorna upp till kg (alternativt – kg[2]). sköts en isbjörn som vägde ,2kg på isen i Tjuktjerhavet.[6] Isbjörnen har stora pälsklädda fötter med korta, kraftiga och vassa klor vilket ger dem gott grepp på snö och is.
Hannar har 35 till 41cm långa skallar och honornas skalle är 31–38cm lång. Mankhöjden för vuxna exemplar kan ligga mellan och cm. Sva
Rädda Djuren-klubben
Isbjörnar är björnar som lever på Arktis där det finns gott om is. De är ett av världens största rovdjur som bor på land. Det är svårt att veta exakt hur många isbjörnar det finns i världen, men det är ungefär 22 –31 En känner lätt igen dem för att de har en vit päls. Det är för att de ska kunna gömma sig bland alla isberg. Precis som brunbjörnar som finns i skogen kan gömma sig bland bruna träd och buskar. Kamouflage kallas det när de kan gömma sig med hjälp av vilken färg de har på pälsen.
Isbjörnens päls är inte bara vit, varje hårstrå är dessutom ihåligt. Detta för att de ska skyddas så bra som möjligt mot kyla. De har även ett tjockt lager fett under pälsen som också skyddar dem mot kyla. De är faktiskt så varma att de nästan blir för varma om de rör sig för fort. Därför rör de sig oftast sakta, nästan som om de lufsar omkring på isen. Så här roliga kan de se ut.
Isbjörnen är bra på många saker. De kan simma flera kilometer men springer egentligen hellre på land. De kan springa i 40 kilometer i timmen, det är nästan så snabbt som en bil får köra inne i städer. Deras stora tassar kan antingen vara snöskor när de springer på land eller så använder de
Fråga
Vilken utveckling har krävts för att isbjörnen ska klara av den extrema miljön i Arktisk och har den utvecklat ett visst beteende?
Frågan ställd av Erika Asplund. Kategori: BjrnSvar
Att överleva i Arktis med iskalla vintrar, varierande tillgång på mat och tuffa förhållanden har fört till att isbjörnen utvecklat vissa egenskaper.
Under huden på isbjörnen finns det ett späcklager som är upp till 10 cm tjockt och det hjälper den att hålla sig varm. Vidare är isbjörnens päls en av de tjockaste och varmaste pälsarna på jorden. För att pälsen skall isolera ordentligt mot kylan så är håren ihåliga. Hårstråna leder ljuset ner till huden och absorberar värmen ifrån solen. Och i motsats till många andra arktiska djur så byts den inte ut med en mörkare päls på sommaren, däremot sker det ett visst utbyte av päls under sommarmånaderna.
Isbjörnen har stora tassar och relativt korta, vassa klor, som anpassning för att röra sig på isen men också för att kunna simma bättre. Den använder tassarna nästan som ådror i vattnet. Klorna används också när björnen gräver i isen efter mat. Det finns mycket päls mellan trampdynorna, för att öka dens kontakt
Det här är frågor som forskningen ännu inte har svar på. Det äldsta isbjörnsfossilet som hittats är en mellan och år gammal käke från Svalbard. Arten är äldre än så, men det är troligt att de anpassningar till det arktiska klimatet som dagens isbjörn har, till exempel den isolerande, vita pälsen, inte uppträdde förrän under den senaste nedisningen och att den innan dess var mer lik brunbjörnen.
För ett sådant djur bör ett varmare klimat inte ha varit ett hot. Men vi vet inte om det skett liknande anpassningar – att en ”isbjörnstyp” utvecklats från en ”brunbjörnstyp” – även tidigare under evolutionen, och hur dessa i så fall klarat sig under varmare perioder.
Kunskap baserad på vetenskap
Prenumerera på Forskning Framsteg!
Inlogg på • Tidning • Arkiv med tidigare nummer
.