Olaga hot bevisning

För att ta reda på hur höga beviskraven i våldtäktsmål faktiskt är, räcker det inte med att enbart läsa referat från HD. Majoriteten av alla våldtäktsmål avgörs nämligen i tings- och hovrätterna. Den praktiska bevisvärderingen i underrätterna är därför lika intressant som HD:s instruktioner kring densamma.

Studie gav förvånande resultat

År publicerade professor Christian Dahlman, Lunds universitet, och tingsnotarien Andreas Korths-Aspegren en artikel i Svensk juristtidning med titeln “Varför är bevisning som uppfyller beviskravet i våldtäktsmål inte tillräcklig i mål om olaga hot?”³ Artikeln väckte viss uppmärksamhet i juristvärlden men förbigicks i stort av etablerade medier.⁴

Författarna hade valt att studera ett betydande antal tingsrättsdomar i våldtäktsmål respektive mål om olaga hot. Bevisningen i samtliga mål bestod enbart av målsägandens berättelse, tillsammans med vittnesuppgifter beträffande hur målsäganden mått efter händelsen, vad målsäganden berättat för vittnena och så vidare. Vittnena hade alltså inte sett själva händelsen. I studien jämförde författarna utfallet för varje måltyp.

Risken att bli fälld i ett

Även våldtäktsdomar bör undersökas vetenskapligt

— replik till Linnea Wegerstad

Av professor Christian Dahlman

Författaren bemöter den kritik som Linnea Wegerstad framför mot studien i SvJT s. Enligt författaren framställer Wegerstad det rättsfallsmaterial som ingår i studien på ett missvisande sätt.

Eftersom jag forskar om bevisvärdering träffar jag ofta praktiskt verksamma jurister och lyssnar till deras syn på olika bevisvärderings­frågor. En fråga där jag möter olika uppfattningar är huruvida beviskravet i brottmål, så som det tillämpas i praktiken, varierar mellan olika brottstyper. Många försvarsadvokater som jag talar med anser att detta är fallet och menar bland annat att beviskravet vid sexualbrott är lägre än vid andra typer av brott. När jag talar med domare får jag en helt annan bild. De flesta domare anser att samma höga beviskrav tillämpas vid alla brottstyper. Att dessa båda grupper har så olika uppfattning om verkligheten är anmärkningsvärt, och eftersom jag är forskare väcker det ett forskningsintresse hos mig att försöka ta reda om beviskravet skiljer sig mellan olika brottstyper eller inte. Mitt intresse är rent vetenskapligt. Jag är inte ute efter att h

Varför är bevisning som uppfyller beviskravet i våldtäktsmål inte tillräcklig i mål om olaga hot? *

Av professor CHRISTIAN DAHLMAN och tingsnotarien ANDREAS KORTHS ASPEGREN1

En typ av stödbevisning som förekommer i bland annat våldtäktsmål och mål om olaga hot är vittnesmål om målsägandens agerande i anslutning till den påstådda gärningen. Det kan vara ett vittnesmål från en nära vän som målsäganden anförtrott sig åt. I många fall består åklagarens bevisning enbart av målsägandens berättelse i kombination med sådan stödbevisning. Denna artikel redovisar en kvantitativ studie av rättspraxis i mål där bevisläget ser ut på detta sätt, och jämför våldtäktsmål med mål om olaga hot. I 90% av våldtäktsmålen ansågs bevisningen uppfylla beviskravet. I målen om olaga hot ansågs beviskravet uppfyllt i bara 18% av fallen. Visar detta att domstolarna tillämpar ett lägre beviskrav i våldtäktsmål? Artikeln diskuterar möjliga förklaringar till den observerade diskrepansen mellan de båda måltyperna.

1 Inledning
Bevisvärdering i våldtäktsmål är svårt, framförallt i fall där ”ord står mot ord” och det inte finns någon rättsmedicinsk bevisning. I sådana fall handlar

Brister i en studie av domstolarnas bevisvärdering avseende mål om olaga hot och våldtäkt

Av LINNEA WEGERSTAD

I SvJT s. presenterades en studie enligt vilken bevisning som är tillräcklig för en fällande dom i våldtäktsmål inte är tillräcklig för en fällande dom i mål om olaga hot. Det finns dock flera problem med studien som sammantagna innebär att det inte finns stöd för påståendet att bevisning som uppfyller beviskravet i våldtäktsmål inte är tillräcklig i mål om olaga hot. Ett första problem är att de kriterier som har använts för att välja ut domar är otillräckliga för att utesluta att skillnader i andelen fällande domar beror på något annat än just brottstypen. Ett andra problem är att man vid tolkningen av resultatet inte har beaktat relevanta skäl för varför rätten har kommit fram till en friande eller fällande dom.

1 Inledning
I Svenska Dagbladet påstår två advokater att domstolarna har sänkt beviskraven i sexualbrottsmål och att oskyldiga offras på rättssäkerhetens altare.1 De menar att decennier av aktivism har lett till att domstolarna pressas att fälla den tilltalade i sexualbrottsmål i fall där det borde blivit en friande dom i brist på

.