Sidans slogan är lika enkel som den är sann: ”TvTropes will ruin your life”. Den gör det på två sätt:
För det första är sidan en absolut guldgruva för den som är intresserad av de mer tekniska aspekterna av berättande. En trop är egentligen detsamma som ett berättartekniskt hjälpmedel och för varje trop finns här en lista med exempel från olika konstnärliga verk där den används. Dessa verk har i sin tur egna sidor med en förteckning över alla troper i just det verket. På varje sida om respektive trop återfinns länkar till angränsande troper. Ad infinitum.
Vad är en trop?
En trop är detsamma som ett berättartekniskt hjälpmedel. Ursprungligen åsyftade man då de klassiska retoriska stilgreppen för att skapa språkliga bilder: Metafor, ironi, synekdoke och metonymi. Filosofen Friedrich Nietzsche såg på troperna som en av det mänskliga språkets allra viktigaste komponenter. I TvTropes underbara värld har begreppet utvidgats till att omfamna hantverkets alla berättartekniska medel.
Tidsbegränsat erbjudande
Du behöver vara medlem för att läsa vidare. Just nu: 0 kr första månaden för digitala Skriva!
För att bli medlem måste du först skapa ett konto.
Har du redan ett konto
Termer
En samling litterära termer och begrepp i bokstavsordning. Se även versmått och versfötter samt litterära genrer.
Aforism – en kort och elegant utformad tanke eller iakttagelse. Om dess litterära form används ibland aforistik.
Akmeism – stilriktning inom rysk poesi på talet som kontrasterade symbolismen varav en av de ledande företrädarna var Anna Achmatova.
Akrostikon – dikt där begynnelsebokstäverna i varje rad bildar ett ord eller en mening. Boccaccio är känd för att ha skrivit det längsta kända av alla akrostikon och hans innefattar 1 bokstäver.
Allegori – en berättelse där saker som framställs även betecknar något annat av abstrakt karaktär. en lieman som föreställer döden, en ros som föreställer en kvinna. Ett känt romanexempel är Djurfarmen av George Orwell.
Allitteration – begynnelserim med ord som börjar på samma konsonant.
Allvetande berättare – där berättande sker från ett allvetande perspektiv, till skillnad från en eller flera personers perspektiv som rymmer ett partiellt vetande.
Anagnorisis – igenkännande (term av Aristoteles).
Anakroni – förflyttning i tid i en berättelse, det vill säga att skedet i berättelsen flyt
Veckans ord #26 - Trop
En trop är en litterär figur eller ett litterärt mönster. Den kan vara en viss typ av händelse eller situation, en viss sorts relation mellan karaktärer, en särskild typ av karaktär eller ett visst fenomen. För att någonting skall räknas som en trop bör den vara så pass vanligt förekommande att den är igenkännlig för en stor mängd författare eller läsare.
Det finns ett oändligt antal troper, men här kommer jag bara att ge några exempel på de olika typer av troper jag nämnde i förra stycket.
Exempel på "händelse-/situationstroper": en dam i nöd, det vill säga en kvinnlig karaktär som blir tillfångatagen eller svävar i fara och är oförmögen att ta sig ur sin situation själv; eller en episk resa, det vill säga att en eller flera karaktärer måste ge sig ut på en ofta lång och farlig resa för att skaffa något, rädda någon eller besegra någon.
Exempel på "relationstroper": far och son som har olika åsikter om sonens yrkesval och framtid (ofta innebär detta att fadern vill se sonen följa i hans fotspår medan sonen vill gå sin egen väg); eller fiender till älskare, vilket innebär att två personer ogillar varandra (och ofta tävlar mot varandra) i b
Trop (retorik)
- För andra betydelser, se Trop.
Trop är ett begrepp inom retoriken innefattande en rad olika språkliga medel av semantisk karaktär. Troperna är skilda från figurerna som fungerar mer i kraft av sin form.
Definition
Trop kommer från det antika grekiska τρόπος, tropos, med översättning "vridning"/"vändning".[1] Inom retoriken betecknar trop ett bildligt uttryck. Tropen är ett uttryck som förändrar ordens vanliga mening och framställer dem som något annat. Syftet med troper är att få lyssnaren att se saker med nya ögon och att närma sig talarens verklighetsuppfattning.[2]
Historia
Troper är indelade i fyra huvudtroper. Man kan härleda uppdelningen till Pierre de la Ramée. Däremot är det den italienske filosofen och retorikern Giambattista Vicos verk Den nya vetenskapen () som främst är känd för sin uppdelning av troper. Vico laborerar med fyra huvudtroper, under vilka andra typer av troper kategoriseras.[1] Uppdelningen i modern retorikhistoria har Kenneth Burke tagit upp; han kallar de fyra troperna ”the four master tropes”: metafor, metonymi, synekdoke och ironi.[3]
Tropers
.