Vad är skillnad mellan furu och gran

- En djupdykning i träslagens egenskaper och användningsområden

Trä är ett av de äldsta och mest användbara materialen som människan har haft till sitt förfogande. Bland de många träslagen som används i olika byggprojekt och hantverksarbeten är gran och fura de två träslag som vi använder.

Gran

Gran är ett vanligt förekommande träslag som är känt för sin ljusa färg och jämna kornstruktur. Det är ett mångsidigt material med flera fördelar:

• Lätt att bearbeta: Gran är relativt mjukt och lätt att bearbeta, vilket gör det till ett populärt val för snickeri och inredning. Det kan enkelt sågas, hyvlas och formas för att passa olika designkrav.
• Ekonomiskt: Granträ är vanligtvis mer ekonomiskt än många andra träslag, vilket gör det till ett prisvärt alternativ för olika byggprojekt och hantverksarbeten.
• Estetiskt tilltalande: Den ljusa färgen och den jämnt korniga strukturen hos gran gör den till ett attraktivt val för inomhusprojekt där en ren och modern estetik eftersträvas.

Gran lämpar sig bäst för:

• Inomhusprojekt såsom möbler, golv och paneler.
• Mindre konstruktioner och snickeriarbeten där ekonomi och enkel bearbetning är viktigt.
• Projekt där tr

  GUIDE - Välja trägolv, gran eller furu?

  Kilsågat trägolv

  Före talets mitt var det vanligt med kilsågat trägolv. Man använde sällan undergolv utan la golvet direkt på bjälklaget. Kilformen uppstod eftersom man tog vara på hela trästammen som var bredare i botten och smalare mot toppen. Brädorna lades växelvis och oftast i hela längder. Brädorna kom från gran eller fur och var relativt breda. Här kan du läsa mer om och beställa just kilsågat trägolv!

  Bredd och tjocklek

  Under andra hälften av talet började man kunna såga plank maskinellt vilket gav jämna parallella golvbrädor. Från denna tid blev trägolven också smalare, mellan - mm. I påkostade byggnader la man ofta långa golvbrädor utan ändskarvar. Längs väggarna ramades golvet gärna in med en fris bestående av en enkel, lite bredare, golvbräda. Även eldstadsplattor framför eldstäder och kakelugnar utrustades ofta med fris.

  Även fast golvbrädorna blev smalare blev de för den delen inte tunnare. Vi rekommenderar ett trägolv med en tjocklek på minst 25 mm, då ett kraftigare golv klarar slitage över tid och kan slipas och behandlas många gånger. 

  Fuktkvot

  Vi erbjuder golv i två olika nedtorkningsgrader - v

  Trägolv &#; Att skilja på gran och fur

  Posted On mars 14,

  Gran har utan tvekan varit det allra vanligaste golvvirket i den svenska allmogebebyggelsen sedan stormaktstiden. Att gran blivit så populärt har nog dels att göra med den myckna tillgången, men även att gran har en god beständighet gentemot slag och märken. Att granvirket ljusnar vackert vid skurning på ett helt annat sätt än furu som gärna behåller sin mörkare och lite röda ton har kanske också spätt på populariteten. Men all smak är ju som bekant delad och jag tycker nog att ett furugolv som det på bilden ovan, vilket ligger i ett av våra hus från , kan vara nog så vackert som ett ljusare grangolv.

  Furu har dessutom några andra fördelar som gran inte har. Till exempel så fungerar furu betydligt bättre om golvet är tänkt att lackas, särskilt om man tänker sig använda en plastlack, eftersom gran gärna får en tråkig gul nyans vid lackning. Vissa påstår till och med att det här är anledningen till att furugolven sedan talet tagit över rollen som det vanligaste trägolvsmaterialet vid nyproduktion. Jag tror däremot att man skall vara lite försiktig med att tro allt för mycket på en sådan teori. Troligare är istäl

  Furu

  Furu är virket från trädet tall. Tallen har stor betydelse för den svenska träförädlingsindustrin och därför odlas och avverkas den i stor mängd. Furu är mycket användbart; det används bland annat till pappersmassa, inredning och möbelvirke, båtvirke samt byggnadsvirke och bränsle.

  Nytt furuvirke är ganska ljust (dock mörkare än gran), men mörknar efter att långvarigt utsatts för ljus. Vissa klarlacker filtrerar de delar av solljuset som är orsaken till att träet mörknar. Furu behandlat med sådan lack håller sig ljust längre.

  Densiteten^[1] kan variera inom vida gränser, och påverkas av bland annat var man mäter i trädet (nära roten eller närmare toppen, i kärnveden eller i splintveden), växtplatsens klimat och bonitet och så vidare. Generellt är densiteten hos tall som växt i norra Sverige högre än hos tallar i södra delen. Täta skogsbestånd ger högre densitet än gallrade bestånd. Typiskt värde för torrt virke är &#;kg/m³.

  I Tornedalen kallades tätvuxen fura med minst 10 årsringar per cm för Ahikin.^{[källa&#;behövs]} Tätvuxen fura av det slaget var eftertraktat slöjdämne då det blir oerhört hårt.

  Fetved

  Fetved