Skillnad mellan massa och volym
Mass vs Volym
Massa och volym är grundläggande egenskaper hos materia, och dessa två egenskaper är relaterade till varandra. Massan kommer att vara proportionell mot volymen när densiteten är en konstant. Om något har en volym har det också en massa.
Massa
Mässa är en egenskap av materia som är ett mått av tröghet. Det ger också en uppfattning om hur mycket materia det finns i objektet. Det är en av de tre grundläggande dimensionerna (M) av mekanik (tid - T och längd - L är de andra två grundläggande dimensionerna). SI-enhet (International System of Units) för massa är 'kilogram'. Men enheterna som gram, milligram och metriska ton används i lämpliga situationer. Imperial-enheter (även kända som brittiska enheter) använder enheter som pund, korn och sten för att mäta massan.
Vanligtvis tar vi massan som oföränderlig egendom. Massan av ett objekt är detsamma på jorden, månen eller på vilken plats som helst. Massan kan dock ändras vid högre hastigheter enligt relativitetsteorin som föreslagits av Albert Einstein. Enligt en annan teori om honom kan massa omvandlas till energi. Denna princip används för kärnkraftproduktion.
Volym
Vol
Volym och densitet. Hur fungerar det?
Kort och gott kan man säga att densitet är massan av en volym, eller hur tätt ett ämne är. Massa per volymenhet! Vi håller oss till de enkla fallen med homogena ämnen.
Densitet betäcknas med $\rho$ och uttalas [Rå]
$\rho = \frac{m}{V}, \left [ \frac{kg}{m^3} \right ]$
m = massa
V= volym
Densiteten hos ett ämne beror av tryck och temperatur, vilket medför att vätskor och fasta objekt inte påverkar alls lika mycket som gaser, där skillnaden är mycket större. Ett ämne med hög densitet är mycket tätt och kommer att väga mer per volymenhet.
Exempel:
Vatten har densitet $1 \cdot 10^3 kg/m^3$. Ett ämne som har lägre densitet kommer att lägga sig ovanpå och flyta. Ett annat tyngre ämne, grus som har densiteten $ \cdot 10^3 kg/m^3$ kommer som bekant att sjunka.
Exempel 2:
Ett vanligt experiment är att mäta volym med vatten. Det utförs genom att först mäta vattennivån och sedan sänka ned ett föremål i till exempel vatten, föremålet ska v
Materia
Materia (av latinetsmateria, "ämne", "material") är de fysiska beståndsdelar som universum är uppbyggd av. Den traditionella definitionen av materia är att det är "allt som har både massa och volym".[1]
Materia uppträder normalt i aggregationstillstånden fast, flytande eller gasform. Under extrema temperatur- och/eller tryckförhållanden även som plasma, supervätska eller Bose–Einstein-kondensat. Exempel på olika aggregationstillstånd:
Materias uppbyggnad
Den materia vi normalt observerar består av atomer, som grupperats i kemiska föreningar, polymerer, legeringar, blandningar och rena grundämnen.
Materiens atomer består i sin tur av mindre partiklar, elementarpartiklar. Dessa kan grupperas i:
Materia har massa. Albert Einstein visade att massa och energi är ekvivalenta genom sin berömda formel E = mc², där E står för energi, m för massa, och c för ljusets hastighet i vakuum. Massa har dessutom en inbyggd attraherande fundamental kraft, gravitationen.
Observationen att materia upptar en volym går tillbaks till antiken. Varför det är så har dock förklarats först under modern tid, en förklaring som utgått från
Massa
- För andra betydelser, se Massa (olika betydelser).
Massa är en fysikalisk storhet som anger ett objekts materieinnehåll. Massa utövar gravitation och påverkar därigenom andra omgivande massor och elektromagnetisk strålning (orsakar en förändring av den lokala rumtiden). Massa betyder också tröghet, egenskapen att utöva ett rörelsemotstånd med avseende på en påverkande kraft och bestämmer den acceleration kraften orsakar. Dessa två egenskaper hos massan kallas ibland den tunga massan respektive den tröga massan. Redan Galilei lär ha påvisat att de har samma värde för en specifik kropp. En stor massa påverkad av jordens gravitation faller lika snabbt till marken som en mindre massa. Den större massan både känner en större dragningskraft från jorden och orsakar ett större motstånd mot accelerationen, och dessa skillnader tar exakt ut varandra. Detta kallas också ekvivalensen mellan den tröga och tunga massan.[1]
Massa mäts i kilogram enligt Internationella måttenhetssystemet (SI). Massan av en väldefinierad kropp kan beräknas som
där är en funktion som beskriver kroppens densitet.
Tyngd och vikt
Tyngd är en for
.