Getingar
Getingar (Vespidae) är en familj i underordningen midjesteklar (Apocrita). Familjen omfattar omkring arter[1], varav 50 lever i Sverige[2] och 45 i Finland[3]. Getingar har två par vingar och svartgul- till svartrödrandig bakkropp. Det är bara honor som har gadd. Gadden saknar hullingar och lossnar inte då den sticker, varför den kan sticka flera gånger. Getingar lever främst av frukt och nektar men matar sina larver med tuggat animaliskt protein. Getingarna förekommer över nästan hela världen; dock inte vid polerna. Det finns både sociala och ensamlevande arter.
Allmänt
Getingarna har två par vingar som i viloläge hålls hopvikta längs med kroppen. Fasettögonen är njurformiga. Vuxna getingar äter frukt och nektar, men matar sina larver med animaliskt protein, främst tuggade insektslarver[4], men även kött, fisk, skaldjur, ägg[4] och andra flygande insekter[5]. Rå fisk och fiskrens är en mycket uppskattad föda.[4] Flygande insekter fångas vanligen i flykten av getingarna, som är goda flygare med förhållandevis bra synförmåga. I likhet med andra gaddsteklar, utom honungsbin, har getinghonorna en gadd kopplad till en gi
Getingar – trädgårdens fascinerande pollinatörer och jägare
Getingar är på många sätt missförstådda. Att det finns ungefär 50 arter i Sverige, att de är skickliga byggarbetare, viktiga rovdjur och pollinatörer i trädgården är det inte många som känner till.
Getingar inger respekt i djurvärlden. Inte bara från människor utan också från djur som normalt äter insekter. Det är därför många bin, blomflugor och andra insekter utvecklat en gulsvartrandig kropp. På så sätt kan de lura sina fiender att de är farligare än de är, så kallad mimikry. Det innebär också att många insekter som folk tror är getingar, egentligen är helt ofarliga. Blomflugor ser ut att vara lika farliga som getingar, men utgör egentligen inte en fara för något annat djur.
Annons
Getingar känns dock igen på att de saknar tydlig behåring. De har också en väldigt smal getingmidja och oftast smala vingar som hålls tätt intill kroppen.
Inte nog med att många andra arter liknar getingar, det finns dessutom många olika arter getingar i Sverige. Ungefär 50 stycken närmare bestämt. De uppdelas i underfamiljerna solitära, pappers- och sociala getingar och de sistnämnda delas i sin t
Vanlig geting
Vanlig geting (Vespula vulgaris) är en stekel tillhörande familjen getingar.[1] Arten är en av de vanligaste samhällsbildande getingarna i Norden.[2]
Beskrivning
Hela kroppen har gula teckningar på svart botten, på bakkroppen i form av tvärränder. Clypeus (också kallad munskölden)[a] är gul med en svart teckning i mitten, stor hos honorna (drottning och arbetare), mera oregelbunden hos hanarna. Hos den nordliga formen är den gula färgen inte särskilt kraftig, medan färgformen i den sydligare delen av utbredningsområdet (pseudogermanica) har betydligt varmare gula teckningar. Även förväxlingsarten tysk geting har samma varmgula färg på teckningarna, dessutom är dessa mer omfattande. Arbetarna är 11 till 14 mm långa, drottningen 16 till 19 mm lång och drönarna 13 till 17 mm långa.[2] Honorna har en giftgadd som i likhet med vad fallet är hos de flesta andra gaddsteklar med undantag för honungsbina kan användas upprepade gånger.[3]
Utbredning
Arten förekommer från Irland och Storbritannien över Europa och Asien till Koreahalvön och Japan. Den har dessutom blivit införd till Island,
Getingar är fascinerande insekter som tillhör familjen Vespoidea, vilken också omfattar bin och myror. Det finns sociala getingar, det vill säga arter av getingar som bygger bon och lever i sociala samhällen precis som myror och tambin/honungsbin. Till exempel bålgeting och vanlig geting. Med en drottning, arbetare (sterila honor) och hanar. Många arter av getingar är dock solitära, dvs att de lever ensamma, exempelvis krukmakargeting och så har vi några getingar som precis som göken snyltar eller parasiterar på andra getingars bon. Det finns över 5 arter av getingar över hela världen och 51 arter i Sverige, från de lummiga grönområdena i tempererade zoner till de varma och fuktiga tropikerna.
Alla getingar är rovdjur och spelar en viktig roll i att reglera populationerna av de insekter de äter, inklusive sådana som vi människor ibland uppfattar som skadedjur. Getingar är oumbärliga i ekosystemet, inte bara som naturliga bekämpare av skadedjur utan också som pollinatörer. När de besöker blommor för att förtära nektar bidrar de till pollineringen av många växtarter, vilket är avgörande för den biologiska mångfalden och ekosystemens hälsa. Denna sida är avsedd att belysa geting
.