Gustaf Benedicks
Gustaf Benedicks, i riksdagen kalladBenedicks i Gysinge, född 18 april i Klara församling, Stockholm,[2] död 25 november i Oscars församling, Stockholms stad,[3] var en svensk bruksägare och riksdagspolitiker. Han var sonson till Michael Benedicks.
Efter studier vid Ultuna lantbruksinstitut och bergverk i Tyskland och Falun blev han förvaltare vid Gysinge Från till var han dess disponent. Under hans ledning gick Gysinge kraftigt framåt.
Han var ledamot av Gävleborgs läns landsting i 25 år och ledamot av riksdagens första kammare mellan och för Västmanlands län. Han stod för konservatism.
Referenser
- Svensk uppslagsbok. Malmö
- Tvåkammarriksdagen – (Almqvist & Wiksell International ), band 1, s.
Noter
- ^ÖSTERFÄRNEBO KYRKOGÅRD SANDVIKENS KOMMUN KULTURHISTORISK INVENTERING AV KYRKOGÅRDEN, läs online, läst: 18 februari , ”Stora stenen: Edvard Otto Benedicks – Familjegraf Södra stenen: Gustaf Benedicks Född 18/4 Död 25/ Brukspatron K.W.O RNO, Hans Hustru Anna BenedicksFödd 29/1 Död 17/5 F. Benedicks, Sonen AxelBenedicks Född 9/10 Död 30/10 AgronomNorra stenen: Edvard Otto B
Gustaf Benedicks
B:s' livsarbete ägnades åt Gysinge, vars förvaltning han förestod i mer än trettio år. Kort efter håns faders frånfälle ombildades företaget till bolag med ett aktiekapital av 2,, kr., fördelat på 4, aktier, men då dessa samtliga tillföllo Mikael Benedicks' arvingar, ändrades härigenom icke brukets karaktär av familjeegendom. Som disponent utvecklade B. stor kraft, outtröttlig arbetsförmåga och osparat intresse för företagets utveckling. Gysinge blev tack vare honom i flera avseenden en mönsteregendom, som tidigt sökte utveckla sina stora resurser och gärna gick i spetsen vid det praktiska utexperimenterandet av tekniska nyheter. Att emellertid den uppdrivna intensiteten måste ha varit i rätt hög grad kapitalbindande, säger sig självt. Gysingegodsets areal hade under —talen ganska väsentligt ökats genom inköp, och B. återupptog denna tradition, som under hans faders förvaltning ej fullföljts. Ett antal fastigheter förvärvades av honom redan före dennes död, och sedan Gysinge bolag bildats, nedlades över , kr. i hemmansköp. För att tillvarataga den stora vattenkraften i Dalälven, byggdes år elektrisk kraftstation, varefter elektriciteten togs i allt vidsträcktar
Då vi besökte Gysinge i Gästrikland med husbilen i påskas så fick vi tips om att det var fint att promenera längs gamla banvallen och över järnvägsbroar i Gysinge. Trots tråkväder blev det en fin tur.
I slutet på talet var Gysinge bruks ägare, Gustaf Benedicks en av de största pådrivarna för att bygga en järnväg från Uppsala, med en lov via Gysinge bland annat, och vidare upp till Tierp. Borgmästaren i Sala lyckades övertala herr Benedicks att det var en bättre idé att göra sträckningen mellan Sala och Gävle, med stopp bland annat i Gysinge. I början av talet, närmare bestämt, invides järnvägen. Redan innan byggstart insåg man att det skulle bli mycket dyrare än först beräknat.
Under byggnationen hade man också stora ekonomiska problem och konkurs.
Man lyckades ändå kämpa på och höll igång trafiken. I mitten av talet förstatligades banan och på grund av få resenärer på sträckningen lades persontrafiken ner på talet.
Delar av godstrafiken lades ner successivt och den sista sträckningen lades ner så sent som
Idag fungerar den gamla banvallen i Gysinge som vandringsled. Här lite förstärkt över broarna.
Det sitter skyltar om att man går över broarna på egen
Benedicks, släkt
Band 03 (), sidaBiografi
Benedicks, judisk släkt, härstammande från hovjuveleraren Michael B. (se nedan 1), som inkom till Sverige i slutet av talet och blev svensk medborgare samt, ehuru själv kvarstående i mosaiska församlingen, lät upptaga sina barn i svenska statskyrkan. Söner till honom voro Gustaf Samuel B. (f. , d ), Bernhard B. (f. , d ) och Edvard Otto B. (f. , d ), vilkas verksamhet vid Gysinge nedan beröres (se under B. 1), kammarherren vid norska hovstaten Wilhelm Alfred B. (f. , d ), vilken en tid var en bekant gestalt i Karl XV: s Stockholm och hugfäst sitt minne genom betydande donationer (Benedickska asylerna, numera uppgångna i Asylen för fattiga barnaföderskor och deras barn, in. m.), samt bankiren och generalkonsuln Carl Theodor B. (f. , d ; se nedan under B. 1), vilkens änka Emma Elisabet Josefina B. (f. , d ), en dotter till Michael B:s' broder och kompanjon Wilhelm B., år upprättade Fru Emma Benedicks' asyl för ålderstigna fruntimmer vid Djursholm samt i sitt testamente gjorde betydande dispositioner till förmån för denna anstalt och andra välgörande ändamål. Brukspatronen Edvard Otto B. blev far till brukspatronen Gustaf
.